ovisshet...

Kom just hem från jobbet, och sen ska jag vara där kl. 7 på morgonen igen....kul :(  Det är rätt häktiskt på jobbet dessutom, men ibland kikar jag in på någons blogg, bara för att tänka på annat. Eller kanske det borde vara tvärtom :)  Det har på senast tiden varit så mycket tråkiga nyheter för många på bloggarna att jag kan absolut inte tro att jag är gravid längre. Problemet är att mycket av svullnaden i magen har lagt sej, jag mår toppen (inget illamående), är inte trött, har inte mensvärk eller rivande hungrig längre. Just great. Vad betyder dethär egentligen? Det ENDA jag känner av är liite ömma bröst men kanske har det även minskat sedan förra veckan. Varnade maken idag att vi nog inte ska ha för höga föträntningar, måste bara vänta och se vad som kommer fram på ultraljudet på torsdag. Just nu känns det som en evighet tills torsdag. Hur ska jag överleva ända dit i denna ovisshet? Trodde då aldrig att det kunde bli såhär jobbigt. Det känns inte alls bättre att vara gravid än att vara ruvare, för man svävar fortfarande i en hemsktfruktansvärdskitnojjig ovisshet. Jag skäms verkligen för att jag inte kan skriva att allt är super bra och att jag är enbart överlycklig för plusset. Visst är jag glad, men samtidigt har plusset medfört en annanslagt noja. Det finns inga konkreta bevis för att jag är gravid, det är bara då jag stirrar på testet. Jag önskar att jag mår bättre nästa vecka då jag vet hur allt ligger till.  Just nu håller på att få psykbryt helt enkelt...och törs knappt få fram att jag borde vara i v 6 (5+4) idag.