Åh herregud vilken lycka att få skriva att jag verkligen gått in i tvåsiffrig vecka. Hur länge har jag inte väntat på detta ögonblick...Det känns alldeles underbart. Allt illamående, ryggbesvär, kissande, molvärk och trötthet är så välkomna då jag tänker vad vi kan få i utbyte. Jo egna barn. Och jag är överlycklig att det blir flera, ja, åtminstone två. Snacka om att slå två flugor i en smäll. Annars önskar vi ju oss flera barn än ett och stressen skulle alltid ligga på att börja med behandlingarna igen. Jag är 33 då barnen föds och speciellt med tanke på att det verkligen tagit så många år och många försök. Så jooo, allt gnäll om att jag mår si eller så är givetvis bara ytliga saker. Lyckan är ändå enorm. Min mans ögon glittrar då han känner på min mage fast han givetvis ännu är orolig hur allt ska gå. Då maken frågade läkaren när största risken var över att få missfall (han väntade sej vel att få höra vecka 12) men då sa läkaren:
ja, med tvillingar eller trillingar avtar inte risken vid vecka 12 utan ligger ändå kvar.... Lite tråkigt att höra det givetvis men det är vel så. Men jag kan inte låta bli att tänka att vi kommer att få flera barn, jag tror inte de kommer att dö. Jag har en stark känsla att det kommer att gå vägen. Trots riskerna, vågar jag pyssla på, idag ska jag sy lite till tror jag. Kanke nåra påslakan och dynvar till....
Och jo, förra vecka beställde jag en sånhär doppler på nätet. Jag vill själv kunna lyssna på barnens hjärtljud. Visst skulle jag kunna använda mej av CTG:n som finns på jobbet, men min graviditet är privat och känner inte alls för att lyssna på jobbet. Kanske i ett senare skede. Men såhär ser dopplern ut som jag beställde
Den borde komma typ på onsdag så då ska jag testa den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar