jag är ingen tvillingmamma längre

har inte mått så bra sista veckan, idag gick jag till läkaren pga. sammandragningar. Vi fick veta att tvilling A har dött. B är vid liv men vi vet inte hur det kommer att gå. Just nu är vi så ledsna att jag årkar inte skriva mer om besöket. Kanske senare.

i går var jag till rådgivningen, allt var bra, blodtrycket var lite lägre, Hb var 113, magen hade växt och hjärtljuden var fina på båda. Livmodern var 18cm stor, dvs motsvarade vecka 22. Det tråkiga var min vikt :( den hade nämigen spurtat iväg 4 kg sedan sista besöket. urk. Men hon tyckte det var helt ok.  Nästa besök skulle vara om 7 veckor eftersom jag ska på ultraljud 2 veckor före det, men jag sa att det är fööör länge. Fick tid om 4 veckor. Vem ska man annars klaga hos?:) Jag börjar känna mej otyplig, stor och lite ansträngd, speciellt på jobbet. Hon trodde nog inte att jag skulle jobba länge efter vecka 20-24. Det tror jag inte heller eftersom jag mått rättså dåligt när vi har det stressingt. Illamående, yrsel, ryggont, magont samt trötthet är alltsom oftast förknippat med jobbet nuförtiden. Ibland går jag in i ett ledigt patientrum för att vila lite då jag får ont i magen...det hjälper. Magbild är snart på sin plats eftersom den växt endel.

Ny vecka

Idag är det början på vecka 16 (15+0) och det känns så stort. Jag kan fortfarande inte fatta att det är sant att dethär har hänt oss. Det var ju inte så länge sen som allt kändes hopplöst och jag började tom. fundera på hur det skulle vara att adoptera att barn. Tänk att vi nu är här, så där plötsligt bara. Igår stirrade maken på min nakna mage och konstaterade: men herregud,  tänk att du nu är gravid, heeelt ofattbart :).

Idag berättade jag åt kollegorna, de blev sååå glada. En av dem har tvillingar (nu 20 år gamla) och vi diskuterade en del kring det. Hennes graviditet gick mycket smidigt och även förlossningen i v 38-  så det känns hoppfullt. Jag bestämde mej för att berätta nu eftersom jag höll på att svimma 2 gånger. Det har inte hänt förr men då jag stod hos pateienten och hade hemfärsinfo blev jag yr, illamående och fick lock för öronen.  Jag sprang ut i kafferummet och slänge mej i en fotölj. Nåra av kollegorna som var där hämtade genast saft åt mej.  Då måsta jag säga att jag är gravid. Det verkade som de nog hade anat det hela. Inte så konstigt med tanke på storleken på min mage. Nu är det skönt att det är ute. Lättnad.

Förkylningen och hostan är bättre men inte helt över än. Då halsontet i vänster sida gått över började det på höger sida. Hostan är dock bättre...

Hittade denhär  fina bilden på tvillingar i vecka 16..

fortfarande en sjukling

nä, här fortsätter klagandet. Jag har inte blivit friskare. Ja, febern/stegringen är ju borta men min hals är nu sjukare. Kan alltså inte svälja längre på natten, på dagen går det med lite tvång. Munnen är full av aftor.. Är heeelt slut trots att det är min lediga dag. Därför orkar jag inte vara speciellt aktiv med bloggen..

Lite mensvärk har jag ibland och dessutom sammandragningar men de är inte sjuka. Känns bara lite obehagligt då halva magen blir stenhård. Läskigt. Brösten värker lite oxå. Nästa vecka är det mödarådgivning igen, det längtar jag efter. Kram på er.

Helgen har gått i hostandets tecken. Och inte är det över än. Fast feber/stegring har jag inte längre så jag ska ta mej till jobbet idag på kvällsskift. Har varit lite nojjig över hurvida tvillingarna fortfarande lever därinne och därför lyssnade jag med dopplern igår. Det lät bra, hjärtljuden kring 135 och 147. Pust. Tack dopplern för att du finns:) Nu tycker jag att mina bröst har svällt en aning, de är fulla av blåa ådror och aningen mera ömma i bröstvårtan. Inte mej emot, spännande...

Läkarbesöket gick smärtfritt, fick sjukledigt idag och imorgon. Fick oxå panadol 1gr x100 utskrivet på recept, i kassan betalade jag bara 1,40e !! hihi, tack finska staten ännu en gång för högkostnadsskyddet :) Hostmedicin kunde man inte använda vid graviditet, så nu återstår bara att dicka varmt.

ont i halsen och stegring

Usch, igår kände jag att allt inte är ok med mej. Lite ont i halsen, lite stegring, lite hosta, och MYCKET hängig. Och hur smart är jag då? jo, traskar iväg på jobb kl 21 inför nattjobbet som om jag sku må normalt. Måsta ju säga att det inte blir flera nätter nu för min del och har nu beställt läkartid kl 17:15 idag privat för att få sjukintyg och lite hostmedicin om sådan kan ges till mej med mage.... nu är det te, rostat bröd och dricka mycket vätska slöandes i soffan som gäller.  Nattjobbet gick annars rätt bra, inget speciellt illamående alls (men då jag kom hem spydde jag i samband med tandborstningen..najs)

tidiga förberedelser...

Endel personer som jag berättat om min tvillinggraviditet åt ojar och våjar sej för hur stor jag kommer att bli, ja, och för att inte tala om ryggsmärtorna, sömnlösheten, och själva förlossningen. Den kommer ju säkert att bli med snitt, eller? Roligt alltså. Och tänk hur det blir med 2 barn här hemma, ja, ingen sömn på flera år, blöjbyte och matning om vartannat. Ut kommer jag ju inte för våran hiss är säkert för liten för en tvillingvagn....hmmm. uppmuntrande tankar folk har. Det gör mej ju bara stressad. Eftersom jag antagligen snart kommer att bli rullstolsbunden pga. de där ryggsmärtorna folk varnar mej för är det bäst att förbereda allt i tid. Jag har därför irrat runt på barnloppisar och redan inskaffat alla kläder som behövs fram till nästa sommar. Påslakan och lakan har jag sytt själv. Tecken, åkpåse och andra grejer som borste och snuttetrasor får jag från moderskapsförpackningen. Och gjort en lång lista över saker jag ska få av mina vänner samt vad som ska köpas.

Det som ska köpas är:
* 2 spjälsängar
*vagn, antagligen en emmaljunga twin nitro
* badkar
*blöjor
*amningskudde
*el pump
*några flaskor och diskborste
*fryspåsar för mjölk
*bindor till mej
(* bilbarnstol x2, hyres från försäkringsbolaget)

Det som jag får av vänner är: 
* babysitter
*musikmobil till spjälsängen
*skötbordsunderlag
*magbälte
*babyalarm

Kanske har jag glömt nåt?  Olja, bröstvårtscreme, mjölkuppsamlare, amningsbh, stödstrumpor och  ev. amningsgummi får jag från jobbet....
Här kommer ialla fall lite smakprov (de stickade mössorna har jag gjort själv:)

shopping

Då det var reatider uppmanade min syrrra mej att inhandla mammakläder till vintern. På HM hittade jag 3 par byxor till superfint pris. Min nuvarande storlek var slut men nu är jag glad att jag var smart nog att ta större storlekar...

magbild vecka 13 och 14

Tvillinggraviditet vecka 13 (12+3)

Tvillinggraviditet vecka 14 (13+0)

 Gissa om jag skrattade då jag såg magbilderna från vecka 9, då tyckte jag magen var gigantisk och nu är det ju knappt nåt i jämförelse med dethär. Jag som trodde att min mage inte hade växt sedan då :) tänk att man kan vara så blind..
 

Vi har haft besök de senaste dagarna och vi har dessutom jobbat samtidigt. Därav bloggtorkan. På jobbet har det gått relativt bra, efter lunch håller jag på att somna stående men annars har det gått fint. Kanske har illamåendet oxå lite lättat. Illamåendet kommer mest då jag är trött eller hungrig. Sakta men säkert ska det vel helt försvinna:) Imorn är jag ledig, då ska jag ta mej i kragen och ladda upp lite bilder.

Jo, jag har ju inte berättat åt min arb. kollegor om graviditeten än, endast åt bossen. Måste nog medge att många har stirrat lite på min mage trots att den döljd väl under stora vita skyddskläder...får se hur länge det dröjer före alla vet. När tycker ni att man annars ska berätta?

Det tog typ 1 minut att vara på EKG igår. Och inte hittade de några rytmstörningar. Precis som jag trodde! Fan vad konstigt då att jag hela kvällen igår suckade, stönade, kunde inte ligga ner eftersom hjärtklappningen var så stark! det är fan så märkligt. Håller jag på att bli galen, är det stress-inbillning bara? Jag vet inte vad jag ska tro längre...

symfyseolys

jo, vet ni vad. Kan knappt fatta att det är sant men igår då jag skulle klä av mej inför natten skar det till i symfysen då jag lyfte bena. Och den smärtan har fortsatt idag. Varje gång jag stiger upp, vänder på mej i soffan eller sängen eller tar för stora steg är det en kniv som hugger mej i blygdbenet! Hjälp, jag har fått symfyseolys redan i vecka 13. Hur ska dethär sluta?:) Min mamma skrämdes lite för hon berättade om hennes arbetskollega som väntade tvillingar och måsta gå med kryckor halva graviditeten pga, symfyseolys....hmmm. Not najs.

Nupp:en

På NUPPen hade vi en läkarstuderande som skulle ta och måtta och mäta bebisarna men det var nog säkert hennes första gång någonsin för hon fick inte ens dosan rätt väg på magen. Efter typ 20 minuter sa den andra läkaren att ja, nu räcker det, nu ska hon ta över. Stackare. Men det var ändå bra för sedan gick det snabbt och bra. Eller ja, förutom att hon verkligen TRYCKTE på magen så hårt att jag skrek till två gånger. Det var inte roligt alls. Men bebisarna mådde bra, båda simmade runt som fina fiskar och verkade ha alla armar och ben i behåll. Nacken var 0.9mm och 1,1mm respektive, dvs normala värden. Ja, det är allt vi får veta, inga riskprocenter eller annat intressant. De hade båda växt fint, de motsvarade vecka 12+6 (fast de är 12+1 idag), så det håller i sej hela tiden all de är lite större än befruktningstiden. De var nu 6,6 och 6,5 cm långa från huvud till rumpa. Det nya var att en hade moderkaka i bakvägg och den andra i framvägg. Åt mej sa de förra gången att båda moderkakorna var i bakvägg. Det är faktiskt vad jag själv misstänkte för att ena babyns hjärtljud är svårare att hitta och så tänkte jag att placentan säkert låg i vägen pga, bruset. Nåväl, allt bra. Nästa ultraljud är i v 20 dvs. i september då man synar alla kroppsdelar för att utesluta fysiska avvikelser. Jo, imorgon ska jag gå på EKG oxå, jag har under några dagar haft som rytmstörningar och hjärtat i halsgropen på kvällen. Nämnde det och läkaren ville att jag ska kontrollera det imorgon. Samtidigt ska jag lämna rådgivningens labprover (hiv, klamydia, syfilis, hepatit, blodgrupp mm).

v13 (12+0)

Wow, hur härligt låter det inte med vecka 13!? Känns som en verklig milstolpe in denhär graviditeten. Nu har jag gjort 30% av graviditeten och antagligen lite mera oxå, eftersom tvillingar föds tidigare. Blir vel antagligen i januari nån gång. Imorgon ska vi på NUPP, eller rättare sagt endast ultraljudet, inte blodprovet för det kan man inte ta med tvillingar. Så imorn får vi lita på att ett ultraljud ska hitta alla avikelser som möjligen finns. Med bara ultraljud kan endast  60% av alla kromosomskador upptäckas, med kombinerat blodprov + ul är det kring 80-90%. Ska nog snart sätta in en ny magbild, börjar bli dax för det :)

Båda hjärtljuden

Med min egen lilla doppler har jag för första gången lyckats hitta BÅDA bebisarnas hjärtljud :) Det är minsann inte så lätt för man kan lätt lyssna på samma bebis fast man tror det är olika. Men A ligger lite högre, liksom övanför B (egentligen borde jag kalla B för A, eftersom A är den som kommer först, dvs. längst ner, men nu är det svårt att svänga på det hela) och hade en frekvens på 154 medans B ligger längre ner mot symfysen och har hjärtljud på 125. Så roligt:) Men inte ska jag hålla på och lyssna titt som tätt, nej absolut inte, det är nog inte så hälsosamt.

samtal med bossen

Jag har totalt underskattat min boss och hennes empatiska förmåga. Igår var första dagen på jobbet efter semestern och det var relativt lungt på jobbet. Så det kändes skönt att vara tillbaka. På morgonen kände jag av lite illamående men sedan gick det över för att först komma tillbaka riktigt starkt på kvällen, som så brukar vara nuförtiden. Men nåja, jag gick och snackade med chefen  och hon var mycket glad när jag berättade, hon hade tårar i ögonen och var så glad för våran skull. Hon hade minsann också haft kvällsillamående under sina graviditeter och som dessutom höll i sej hela natten. Hon hade då varit bara vikarie och inte vågat sjukskriva sej fast det varit ett helvete att jobba natt för då eskalterar illamåendet. Så nu sa chefen att jag kunde jobba en natt och sedan sjukskriver hon mej  resten av nätterna. Tjohoo! vad mera kan man säga?! Vi kom överens om att inte berätta nåt åt de andra än. Nu skulle jag bara tänka på mitt och barnens välmående :)

inskrivning

Inskrivningen gick jättebra. Hälsovårdaren var supertrevlig och dessutom mycket  kunnig. Det var inte samma person som jag talade med i telefonen då jag ringde och bokade tid dit. Denhär damen var kring 55 år och hade mycket kunskap, även om ivf och tvillingar. Det kändes tryggt. Vi var båda nöjda med henne. Vi fick info om mat, alla undersökningar som ska göras, fick remiss till labben, samt diskuterade våra känslor och hur våran ivf-story började. Hon berättade att barnens välmående/tillväxt kommer att monitoreras via ultraljud var 3e vecka från och med vecka 20 (om jag minns rätt). Det är ju jättemycket! Nåja, bättre den vägen ialla fall. Det kommer att bli mycket spring hos läkare och hälsovårdaren de kommande månaderna. Och dessutom tyckte hon at vi skulle lyssna på hjärtljuden idag och de låg kring 162! Livmodern var nu redan vid naveln och motsvarar 20 graviditetsveckor. Inte konstigt att jag är så super rund om magen!

v 12 (11+0)

Har de senaste dagarna inte gjort nåt speciellt. Mest legat i soffan. Igår var vi på en kvällspromenad och det  fick jag super ont i svanskotan av. Hela natten fick jag lida för det. Jag kan inte fatta hur det kommer sej. Illamåendet håller i sej, speciellt på kvällarna och ibland kräks jag. Det har varit jättevarmt de senaste dagarna och antar att jag därför haft endel huvudvärk oxå. Imorn ska vi på inskrivning till mödrarådgivningen, känner mej inte speciellt nervös eller ens förväntansfull. Känns mer som jobbigt att gå dit. Konstigt..... Äntligen är det vecka 12 som gäller, känns bra iallafall.

uppdatering

Förlåt det sena inlägget. Maken hade uppdaterat min dator som varit hemma under semestern och idag ville den trilskas. Typiskt! Ok, nu till dagens nyheter som är goda. Imorse var jag så nervös före vi for in att jag var illamående och nästan hyperventilerade. Väl på kliniken gick allt smidigt. Jag var så lycklig av att se läkaren för han är "den bästa" på ultraljud på hela kliniken och dessutom supertrevlig. Ultraljudet gjordes abdominalt, jag var nästan ifärd med att slita av mej brallorna när barnmorskan förklarade att jag bara behövde ta av koftan den här gången. Inte mej emot. Ultraljudet visade att lilla C hade dött och krympt ihop av sej själv, dess påse kunde nu endast urskiljas men påsen hade oxå blivit mindre. Babay A och B mådde bra. Båda var 4cm långa och motsvarade vecka 10+5. Baby A var super aktiv och simmade runt som en fisk därinne och jag som inte kände nåt! B var helt lugn, läkaren sa att den sov. Lite orolig blev jag varför inte B oxå simmade och hade sej, men läkaren tyckte det var helt ok. Hmm. Läkaren ville att Nupp ska göras hos dem, inte på mödravårdsenheten. Det tyckte vi lät bra, de ville ännu en gång försäkra sej om att Lilla C har krymt ordentligt. Båda babysarnas moderkaka låg i bakväggen, och de hade en varsinn samt att det var en tjock skiljevägg emellan dem .Detta var det bästa ut medicinsk synpunkt. Så ja, vi är nöjda, lättade och lyckliga över att naturen skötte sitt eftersom lilla C inte var menad för denhär världen.
Tack alla för kommentarerna, de ger styrka då man är orolig!